Bedöm tidsförloppet
Plötslig förändring kräver snabb medicinsk bedömning; gradvis förändring bör utredas via vården.
Stöd vid minnesförändring och demens
Demensstöd för anhöriga – vad gör man först?
Du behöver inte lösa hela framtiden eller själv avgöra om det är demens. Börja med hur förändringen kom, vad som händer i vardagen och vilken kontakt som kan ta nästa professionella steg.
Hitta rätt väg på under en minut
Var befinner ni er?
Olika lägen behöver olika första steg. Verktygen ställer inte diagnos och ersätter inte vårdens bedömning.
Ditt rimliga nästa steg
Sök medicinsk bedömning först
Plötslig förvirring kan ha andra och ibland akuta orsaker. Ring 112 vid omedelbar fara och 1177 när du behöver hjälp att bedöma vårdnivå.
Öppna 1177I rätt ordning
Fyra steg som gör nästa kontakt bättre
Skriv konkreta exempel
Datum, situation, vad personen försökte göra och vilken konsekvens det fick.
Öppna två spår
Vårdcentral för utredning och kommun för vardags- och anhörigstöd.
Planera medan personen kan
Ta upp önskemål, fullmakter, ekonomi och framtida stöd utan att göra allt på samma dag.
Om det är bråttom
Ring 112 vid omedelbar fara eller svåra plötsliga symtom. Ring 1177 när du behöver sjukvårdsrådgivning. Varsam ersätter inte medicinsk, juridisk eller myndighetsbedömning.
Beskriv förändring – inte en egen diagnos
Minnesproblem kan ha flera orsaker. Vårdcentralen behöver en tidslinje, vardagliga exempel, läkemedel och andra symtom för att kunna bedöma nästa steg. Orden ‘hon är dement’ är mindre användbara än en konkret händelse.
Skriv till exempel att personen gått vilse på en känd väg, missat flera doser eller inte längre kan hantera en tidigare välkänd apparat. Ta också med vad som fortfarande fungerar bra.
- När började förändringen – plötsligt eller gradvis?
- Påverkas mat, läkemedel, ekonomi eller orientering?
- Har sömn, humör, syn, hörsel eller kroppslig hälsa förändrats?
- Vad säger personen själv och vem har samtycke att delta?
Efter diagnos: bygg en levande plan, inte en jättelista
Ordna först vårdens uppföljning, vardaglig säkerhet och kommunens kontaktväg. Därefter kan ekonomi, juridik, boende, aktiviteter och framtida omsorg tas i mindre delar.
Personens vilja är central. Framtidsfullmakt och andra viktiga beslut behöver hanteras medan personen förstår innebörden och kan uttrycka sitt val. Vid tvekan behövs individuell juridisk rådgivning.
- Namngiven kontakt och nästa vårduppföljning.
- Kommunalt stöd, dagverksamhet och anhörigstöd.
- Läkemedel, mat, fallrisk och orientering i vardagen.
- Fullmakter, bedrägeriskydd och återkommande ekonomisk kontroll.
Planen måste fungera även när anhöriga inte är jour
Demens påverkar hela familjen, men en partner eller ett vuxet barn kan inte vara den enda långsiktiga säkerhetslösningen. Kartlägg nattberedskap, telefonsamtal, resor, ekonomi och vårdkontakter – inte bara fysisk omvårdnad.
Be kommunen om stöd för dig som anhörig och säg tydligt vilka uppgifter du inte kan bära. Vid återkommande motstånd behöver teamet anpassa bemötande, tid, person och miljö i stället för att förvänta sig att familjen alltid löser situationen.
- Egen återhämtning och medicinsk hjälp vid stress eller sömnproblem.
- Avlösning, dagverksamhet eller andra lokala stödformer.
- En kontaktväg i vården och en i kommunen.
- Reservplan när den vanliga anhöriga inte kan komma.
Välj utan att gissa
Vem hjälper med vad?
| Fråga | Första ingång | Exempel på nästa steg |
|---|---|---|
| Misstänkt demens eller annan kognitiv svikt | Vårdcentral | Medicinsk bedömning och eventuell basal utredning |
| Plötslig kraftig förvirring | 112 eller 1177 beroende på allvar | Akut bedömning – vänta inte på kommunal ansökan |
| Stöd hemma eller dagverksamhet | Kommunens biståndshandläggare eller demensteam | Information, ansökan och individuell behovsbedömning |
| Stöd till familjen | Kommunens anhörigstöd | Samtal, utbildning, grupp eller avlösning beroende på lokalt utbud |
Vanliga frågor
Snabba svar innan du går vidare
Är glömska alltid demens?
Nej. Minnes- och orienteringsproblem kan ha flera orsaker. Låt vården bedöma helheten.
Vart vänder man sig vid misstänkt demens?
Vårdcentralen är en vanlig första medicinsk ingång. Kontakta kommunen parallellt om vardagen redan kräver stöd.
När är förvirring akut?
Plötslig kraftig förvirring, medvetslöshet, misstänkt stroke eller annan omedelbar fara ska bedömas akut. Ring 112 vid omedelbar fara och 1177 när du är osäker.
Kan man tvinga någon att utredas eller ta emot hemtjänst?
Vård och omsorg bygger i normalfallet på delaktighet och samtycke. Sök professionell vägledning när risk, beslutsförmåga eller särskild lagstiftning gör situationen komplicerad.
Vilket stöd kan anhöriga få?
Fråga kommunen om anhörigsamtal, utbildning, grupper, avlösning och demensspecifikt stöd. Utbud och ansökningsväg varierar.
När ska vi ordna framtidsfullmakt?
Ta upp frågan tidigt medan personen kan förstå innebörden och uttrycka sin vilja. Vid osäker förmåga eller familjekonflikt bör ni ta individuell juridisk rådgivning.
Kontrollera alltid mot originalkällan
Varsam sammanfattar nationella principer och gör dem användbara. Kommunala villkor, kontaktvägar och avgifter kan ändras.
- 1177 – demenssjukdomar
- Svenskt Demenscentrum – basal demensutredning
- Svenskt Demenscentrum – checklista för nydiagnosticerade
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga – stöd vid demens
Kontrollerad mot aktuella källorKällgranskad 21 augusti 2026 Originalänkar övervakas varje vecka. Nästa redaktionella granskning senast 19 november 2026.
Ta ett steg – inte alla