På den här sidanKort svar

Kort svar

Inför SIP: skriv personens viktigaste mål och vilka situationer som faller mellan aktörerna. Bjud in de funktioner som kan ta ansvar, klargör patientens samtycke och låt planen ange varje insats, ansvarig, startdatum, kontakt vid problem och datum för uppföljning. Patienten ska få planen i begriplig form.

Om det är bråttom

Ring 112 vid livshotande tillstånd eller allvarlig plötslig försämring. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning när du är osäker. Följ alltid personens individuella vårdplan före generell information.

Hitta rätt nästa steg

Vad behöver SIP-mötet lösa?

SIP är till för samordning när både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver bidra. Välj ert största glapp.

Välj ovanVälj den situation som ligger närmast

Det här kan du göra först

  1. Formulera två eller tre mål med personens egna ord.
  2. Lista alla aktörer och de viktigaste glappen mellan dem.
  3. Be varje uppgift få en namngiven ansvarig och starttid.
  4. Boka uppföljningen innan mötet avslutas.

Ta med till nästa kontakt

Be om beslut – inte bara en bra diskussion

Avsluta varje huvudfråga med ansvarig, datum, kontaktväg och uppföljning. Den enskildes mål ska vara synligt i planen.

Vem gör nästa steg, vilket datum ska det vara gjort, hur märker vi att det fungerar och vem kallar om planen behöver ändras?
  • Personens mål och vilka uppgifter som får delas.
  • Aktör, konkret insats, ansvarig kontakt och startdatum.
  • Reservlösning, uppföljningsdatum och vem som sammankallar igen.
Praktiskt när du ska dela guiden eller ta med den till ett samtal.

När SIP kan vara rätt

SIP är aktuell när en person behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och samordning behövs. Den görs med den enskildes samtycke och delaktighet.

Den ersätter inte medicinsk journal, omsorgsbeslut eller akut plan. Den binder ihop ansvar och mål över organisationsgränser.

  • Flera aktörer med beroenden.
  • Oklart vem som samordnar.
  • Upprepade hemgångar eller glapp.
  • Patienten behöver en gemensam kontaktbild.

Börja med livet, inte organisationen

‘Få vård’ är för brett. ‘Kunna vara hemma utan att missa smärtlindring’ eller ‘komma till toaletten säkert på natten’ gör ansvar konkret.

Låt personen rangordna vad som betyder mest och vem hen vill ha med. Dokumentera kommunikationsbehov och tolk.

  • Vad vill personen kunna göra?
  • Vilken risk oroar mest?
  • Vad fungerar redan?
  • Vilka uppgifter vill personen att anhöriga har?

Gör råden användbara

Hitta glappen som SIP behöver lösa

Sortera vård, kommun, vardag och anhöriguppgifter och ta med en konkret ansvarskarta till samordningen.

Gör ansvarskartan

Varje rad behöver en ägare

Skriv inte bara ‘vårdcentralen’ eller ‘kommunen’. Ange funktion, kontaktväg, uppgift och när den börjar. Skriv även vad som händer om personen inte svarar eller insatsen uteblir.

Anhöriga ska bara stå som ansvariga för sådant de uttryckligen accepterat.

  • Insats och konkret resultat.
  • Ansvarig person eller funktion.
  • Start och frekvens.
  • Reservkontakt och eskalering.

Efter mötet

Läs planen med personen och kontrollera att den är begriplig. Dela den enligt samtycke med dem som faktiskt behöver den.

Vid uppföljning: kontrollera genomförande och effekt, inte bara om någon ‘tagit kontakt’. Uppdatera ansvar när förutsättningarna ändras.

  • Vem skickar den slutliga planen?
  • Vilka får den?
  • Vilka uppgifter började?
  • När och av vem följs målen?

Fortsättningen

Gör vårdplanen möjlig att använda hemma

En bra övergång har namngivet ansvar, tydliga kontaktvägar och uppföljning. Anhörigas hjälp behöver vara uttryckligen överenskommen.

Före

Samla mål och glapp

Förbered personens röst, deltagare och konkreta problem.

Under

Fördela ansvar

Sätt namn, uppgift, start och reserv på varje insats.

Avslut

Bekräfta planen

Återberätta och boka uppföljning.

Efter

Mät om det fungerar

Följ mål och faktiska insatser, inte bara mötesnärvaro.

Ta med till SIP-mötet

En sida med personens mål och glapp håller mötet nära vardagen.

  • Två till tre mål med personens egna ord.
  • Aktuella läkemedel och vårdkontakter.
  • Omsorgsbeslut och befintliga insatser.
  • Tre konkreta glapp eller risker.
  • Anhörigas möjliga och omöjliga uppgifter.

Vanliga misstag – och vad du kan göra i stället

Att låta mötet bli rundpresentation

Styr varje fråga mot mål, uppgift, ansvar och datum.

Att skriva organisation som ansvarig

Namnge funktion och fungerande kontaktväg.

Att glömma uppföljningen

Boka datum och vem som kallar innan alla lämnar mötet.

Ett konkret vardagsexempel

När alla är med men ingen äger natten

Situationen: Vårdcentral, hemtjänst och familj deltar, men planen säger bara att ‘oro ska följas’. Ingen svarar kvällstid.

Ett möjligt nästa steg: Planen ändras till vem som tar planerade kontroller, vart personen ringer kväll och vilka symtom som kräver 1177 eller 112.

Varför det hjälper: Ett konkret ansvar gör samordningen användbar när problemet faktiskt uppstår.

Källor och avgränsning

Vi har sammanfattat och satt informationen i praktisk ordning. Följ alltid originalkällan för fullständig och aktuell information.

Kontrollerad mot aktuella källorKällgranskad 21 augusti 2026 Originalänkar övervakas varje vecka. Nästa redaktionella granskning senast 19 november 2026.

Texten är informationsstöd och ersätter inte individuell medicinsk, juridisk eller ekonomisk rådgivning.

Vanliga frågor

Frågor som ofta kommer efteråt

Vem kan begära SIP?

Den enskilde och berörda verksamheter kan ta initiativ när behovet finns. Kontakta vård eller socialtjänst och hänvisa till behovet av samordning.

Måste patienten samtycka?

SIP planeras med den enskildes samtycke och delaktighet, med hänsyn till gällande regler.

Kan anhöriga delta?

Ja om personen vill. Deras roll och informationsåtkomst ska vara tydlig.

Är SIP samma som utskrivningsplan?

Nej, de kan hänga ihop men är olika processer. SIP fokuserar på samordnade långsiktiga insatser över huvudmannagränser.