Trygghetslarm – så fungerar det

Vad händer när knappen trycks in?

Larmet skapar normalt kontakt med en larmcentral. Operatören försöker bedöma vad som hänt och följer kommunens rutin för att skicka personal, ringa närstående eller tillkalla 112.

Fråga vem som kommer, hur de tar sig in och vad som händer om personen inte kan svara. Den praktiska kedjan är viktigare än produktnamnet på själva dosan.

• Var bärs knappen och tål den vatten?
• Kan personen prata med centralen från alla rum?
• Hur får personal tillträde till bostaden?
• Vem kontaktas efter en larmhändelse?

Trygghetslarm ersätter inte 112

Vid bröstsmärta, misstänkt stroke, svår andnöd eller annan omedelbar fara ska 112 kontaktas. Ett kommunalt trygghetslarm är främst en väg att tillkalla hjälp i vardagliga otrygga situationer.

Bestäm i förväg när personen ska trycka på larmet och när telefonen eller 112 är rätt. Sätt gärna en enkel instruktion synligt, men undvik personkänsliga uppgifter.

• Fall där personen inte kommer upp.
• Plötslig stark otrygghet i hemmet.
• Behov av hjälp enligt den lokala larmrutinen.
• Akuta medicinska symtom: 112 direkt.

När larmet fungerar – och när mer behövs

Ett larm hjälper bara om det används. Kognitiv svikt, nedsatt hörsel, svag motorik eller rädsla för att störa kan göra att larmet blir liggande.

Kombinera vid behov med fallförebyggande åtgärder, hemtjänst, medicinsk bedömning eller annan tillsyn. Be kommunen och vården bedöma helheten om riskerna är större än larmet kan hantera.

• Kan personen förstå när larmet ska användas?
• Sitter knappen på kroppen hela dagen?
• Har upprepade fall redan inträffat?
• Behövs hjälp även när personen inte själv larmar?

Frågor vid installation och provlarm

Var med vid installationen om personen vill. Gör ett provlarm, testa från badrum och sovrum och be om skriftlig instruktion för felanmälan.

Kontrollera regelbundet att personen bär knappen och att kontaktuppgifter är aktuella. Gör inte egna tekniska antaganden om batteri eller räckvidd; följ leverantörens och kommunens rutin.

• Vem testar utrustningen och hur ofta?
• Vem byter batteri eller ersätter trasig enhet?
• Vad gäller om personen reser bort?
• Hur lämnas larmet tillbaka efter flytt?

Fortsättningen

Så kan vägen framåt se ut

Du behöver inte få allt rätt i första kontakten. Arbeta i små steg och skriv ned vem som ansvarar för nästa uppföljning.

Frågor att ta med till kommunen

Svaren varierar lokalt. Be om en enkel skriftlig rutin.

• Vad kostar larmet och ingår avgiften i maxtaxan?
• Vilken inställelsetid ska man räkna med?
• Hur kommer personal in i bostaden?
• Fungerar larmet utanför hemmet?
• Vad händer vid el- eller nätavbrott?

Vanliga misstag – och vad du kan göra i stället