På den här sidanKort svar

Kort svar

Kontakta kommunen där din närstående bor och be om anhörigstöd eller anhörigkonsulent. Stödet kan exempelvis bestå av rådgivning, samtal, grupper, utbildning eller hjälp att hitta avlösning. Det är skilt från den äldre personens biståndsbeslut, även om vissa avlastande insatser kan behöva sökas av den närstående.

Om det är bråttom

Ring 112 vid omedelbar fara eller svåra plötsliga symtom. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Guiden gäller planering – inte akuta medicinska bedömningar.

Det här kan du göra först

  1. Ring kommunens växel och be om anhörigstöd för äldreområdet.
  2. Beskriv vad du faktiskt gör under en vanlig vecka.
  3. Säg vilken belastning som är svårast: tid, sömn, oro, konflikt eller praktiskt ansvar.
  4. Boka en uppföljning och fråga även om avlösning behöver en separat ansökan.
Praktiskt när du ska dela guiden eller ta med den till ett samtal.

Vilket stöd kan finnas?

Kommunens öppna anhörigstöd kan erbjuda enskilda samtal, anhöriggrupper, föreläsningar, vägledning och ibland hälsofrämjande aktiviteter. Utbud och benämningar varierar.

Avlösning, dagverksamhet eller korttidsplats är andra typer av stöd som kan minska belastningen men som ofta prövas utifrån den närståendes behov. Be kontaktpersonen rita upp båda spåren.

  • Samtal med anhörigkonsulent.
  • Grupp med andra i liknande situation.
  • Utbildning om demens eller omsorgssystemet.
  • Vägledning till avlösning och andra insatser.

Gör det osynliga arbetet synligt

Att säga ‘jag hjälper lite’ fångar sällan helheten. Räkna telefonsamtal, resor, nattlig beredskap, ekonomi, läkemedel, kontakt med vård och den mentala planeringen.

Skriv en veckologg under sju dagar. Den hjälper dig se belastningen och ger kommunen eller vården en tydligare bild utan att du behöver försvara hur trött du är.

  • Direkt omsorg och tillsyn.
  • Administration och samordning.
  • Resor och väntetid.
  • Avbruten sömn och ständig beredskap.

Gör råden användbara

Sortera vad som behöver göras först

Lägeskollen väger ihop säkerhet, vardag, hälsa och samarbete och ger en plan för idag, denna vecka och senare.

Gör lägeskollen

Stöd börjar ofta med en hållbar gräns

Du kan älska någon och ändå inte kunna vara tillgänglig dygnet runt. Beskriv vad du kan fortsätta göra och vad som måste lösas på ett annat sätt.

En gräns blir tydligare när den kopplas till ett behov: ‘Jag kan följa med på planerade besök, men jag kan inte ansvara för akuta kvällar. Vilken lösning finns då?’

  • Bestäm vilka tider du kan svara.
  • Låt fler familjemedlemmar äga egna uppgifter.
  • Be professionen namnge ansvarig kontakt.
  • Ha en reservplan för dagar du själv är sjuk.

När du själv behöver vård

Långvarig belastning kan påverka sömn, humör, blodtryck och arbetsförmåga. Anhörigstöd ersätter inte egen hälso- och sjukvård.

Kontakta din vårdcentral om du själv får tydliga symtom eller inte återhämtar dig. Vid akut psykisk eller fysisk fara gäller vanliga akuta kontaktvägar.

  • Sömnproblem som håller i sig.
  • Ångest, nedstämdhet eller stark irritation.
  • Fysiska symtom eller egen sjukdom som försämras.
  • Känslan att du inte längre kan garantera säker omsorg.

Fortsättningen

Så kan vägen framåt se ut

Du behöver inte få allt rätt i första kontakten. Arbeta i små steg och skriv ned vem som ansvarar för nästa uppföljning.

1

Kartlägg veckan

Skriv ned uppgifter, tid, nattlig beredskap och vad som inte fungerar.

2

Kontakta anhörigstödet

Be om ett eget samtal med fokus på din situation.

3

Öppna avlastningsspåret

Fråga vilka insatser som är öppna och vilka som kräver ansökan.

4

Följ din egen hälsa

Sätt en gräns och boka uppföljning innan nästa kris.

Så förbereder du samtalet

Du behöver inte bevisa att du är ‘tillräckligt belastad’. Beskriv vardagen konkret.

  • Vad du gör varje dag, vecka och månad.
  • Vad som stör sömn eller arbete.
  • Vilken hjälp som redan finns.
  • Vad den närstående accepterar eller säger nej till.
  • En sak som skulle göra nästa vecka lättare.

Vanliga misstag – och vad du kan göra i stället

Att vänta tills du går sönder

Ta kontakt när belastningen börjar styra livet, inte först när du inte kan fortsätta.

Att bara söka hjälp åt den äldre

Be uttryckligen om ett eget anhörigsamtal; din situation är ett separat spår.

Att lova mer än du kan hålla

Sätt en realistisk gräns och låt planeringen utgå från den.

Ett konkret vardagsexempel

När ‘bara ett samtal om dagen’ tar över

Situationen: Johan ringer sin mamma varje kväll men ansvarar också för post, matbeställning, vårdkontakter och jour när hon blir rädd.

Ett möjligt nästa steg: Han kartlägger uppgifterna, kontaktar anhörigkonsulent och ber biståndshandläggaren bedöma trygghetslarm och avlösande stöd.

Varför det hjälper: När det samlade arbetet syns blir det möjligt att fördela och avlasta det.

Källor och avgränsning

Vi har sammanfattat och satt informationen i praktisk ordning. Följ alltid originalkällan för fullständig och aktuell information.

Kontrollerad mot aktuella källorKällgranskad 21 augusti 2026 Originalänkar övervakas varje vecka. Nästa redaktionella granskning senast 19 november 2026.

Texten är informationsstöd och ersätter inte individuell medicinsk, juridisk eller ekonomisk rådgivning.

Vanliga frågor

Frågor som ofta kommer efteråt

Kan jag få anhörigstöd utan att den äldre har hemtjänst?

Öppna stödformer för dig kan ofta nås utan att den äldre har ett omsorgsbeslut. Lokala regler varierar.

Kostar anhörigstöd?

Många samtal och grupper är kostnadsfria, medan vissa avlastande insatser kan ha avgift. Fråga kommunen.

Måste min närstående samtycka?

Du kan söka stöd för egen del. Insatser i den närståendes hem eller omsorg kräver däremot normalt den personens medverkan och prövning.

Finns stöd om vi bor i olika kommuner?

Börja i kommunen där den närstående bor för omsorg och i din egen kommun eller vårdcentral för stöd till dig. Be aktörerna förklara ansvarsfördelningen.